Aprikoser att äta för den som så önskade.
Kreta, juni 2012

Trädgårdsdax

För ganska precis två år sedan var vår trädgård en katastrof av snö, lera och stenar i diverse format. Till huvudentrén ledde en mdf-skiva. Marken under var rejält skadad. Många känner säkert igen sig. Dränering, kallas det. Källaren behövde en varm och isolerad kofta. Sånt behövs här på kyligare breddgrader.

Så där stod vi. Utan trädgård men väl en massa lera. Uppsalaslätten är ju byggd på lera. Och drömmen var en fantastisk medelhavsinspirerad trädgård, med små sittplatser i stekande sol eller svalkande skugga. Gärna med fantastiska dofter av citrus, lavendel, nerium och annat som hör Medelhavet till. Men det här var ju Uppsala, inte Kreta. Inga aprikosträd men väl en enorm pil och vildvuxna rosentryhäckar.

Dräneringen var nödvändig. Och trädgården, ja alltså det som varit en trädgård, behövde ett nytt liv. Ett mer sydländskt sådant, om jag fick bestämma.